Hälsa & Relationer Ett dygn på 24 timmar räcker inte för den unga generationen. För oss är allt möjligt, vi vill göra allt och helst nu. Fritiden fyller vi till bristningsgränsen, och därför viker knäna när vi ska axla de allt högre kraven i arbetslivet. Det menar läkare och psykologer i en rapport från 2004.

Rapporten heter ”Håller huvudet? Unga på tröskeln till arbetslivet” och har gjorts av Näringslivets Delegation EVA.

Den diskuterar orsakerna till att den mentala hälsan har försämrats bland dem som är på väg in arbetslivet.Hur kommer det sig att unga blir utbrända redan innan deras arbetskarriär har tagit fart?

Författaren Kirsi Piha hävdar att arbetet sällan är boven i dramat. Det är alla andra aktiviteter som vi pressar in däremellan som suger musten ur oss. Men det är naturligtvis enklare att skylla på kraven i arbetslivet än att begrunda de höga krav man ställer på sig själv för att känna att man har lyckats i livet.

Jan-Erik Strand har jobbat som psykiater på Studenthälsan i Vasa sedan 2003. Han betonar att vi måste hitta andrum och olika sätt att koppla av för att kunna hantera stress.

- Ta till exempel träning, det ska ju vara avkopplande. Men för många unga har träningen bara blivit ytterligare ett stressmoment.

Enligt Jan-Erik är det problematiskt att unga sover för lite. Under nattsömnen ger vi hjärnan tid att nollställa stressen. I EVA-rapporten lyfter psykologen Salli Saari också upp sömnen. Hon menar att vi klarar oss några veckor utan att nollställa stressen ens på veckosluten. Men när vi bara lagrar stressen kommer vi i något skede till den punkt när vi inte längre kan kontrollera den. Stressen tar i stället kontroll över oss, och vi kan inte längre påverka den genom att ta några dagar ledigt för att vila. Detta kallas utbrändhet eller utmattning. Utbrändhet är en allvarlig psykisk sjukdom. Det kan ta månader och till och med år att återhämta sig från den.

Jan-Erik Strand har märkt att kombinationen av studier och arbete är en vanlig orsak till att unga känner sig stressade.

- Studerande undviker att ta studielån så länge det bara är möjligt, men de är ändå inte redo att göra de uppoffringar som krävs för att klara sig på studiestödet. Det innebär att de måste ta kvälls- och helgjobb för att klara ekonomin. Och eftersom jobbet måste prioriteras före studierna så känner de sig stressade för att de inte hinner med skolarbetet.

I en hälsoundersökning av högskolestuderande som Studenternas hälsovårdsstiftelse har gjort 2008 upplever 27 procent sig ha psykiska svårigheter (män 19 procent, kvinnor 32 procent). Lika stor andel upplever stor stress. I undersökningen deltog närmare 10000 finländska högkolestuderande under 35 år. Det är svårt att få någon exakt statistik på hur många unga som lider av utbrändhet, eftersom det inte klassas som en diagnos.

- De som lider av utbrändhet uppfyller ofta också kriterierna för depression och/eller paniksyndrom. Utbrändhet är egentligen bara en teori om orsaken till mental överbelastning, säger Strand.

Strand förklarar att friska människor har en slags buffert som gör att de kan hantera en stressituation. Den som är utbränd har ingen buffert kvar och därför kryper stressen ända in i ryggmärgen. Saker som du annars har gjort på rutin kräver nu enorm ansträngning.

Det är ett faktum att allt fler unga söker sig till en psykolog eller psykiater. Strand betonar att det inte automatiskt betyder att dagens unga mår sämre. Utbudet av psykiatriska tjänster har ökat och attityderna till vården har blivit positivare. Man stämplas inte längre som knäpp bara för att man söker hjälp av en psykolog.

Han poängterar att det är en minoritet som besöker psykolog eller psykiater vid Studenthälsan med stress eller överansträngning som sitt största problem. Depression och olika ångestsyndrom utan direkt koppling till överansträngning är betydligt vanligare.

- Begreppet utbrändhet har ändå blivit vanligare. En person kan i dag läsa om symptomen och känna igen sig. Förr visste man inte vad det var och uppsökte i stället läkare för till exempel magont, som kanske var en följd av stressen.

Majoriteten av Jan-Eriks patienter är unga, men han jobbar också med vuxna. Hos äldre personer ser han mycket oftare typiska symptom på arbetsrelaterad stress. I EVA-rapporten nämner psykologen Pirjo Tuuli sämre minne och koncentrationsförmåga samt svårigheter med att lära sig nya saker som typiska symptom på arbetsutmattning. Arbetsutmattningen utvecklas ofta när en person känner att han eller hon inte räcker till för att förverkliga alla krav på sin arbetsplats.

- För att hitta orsaken till stress hos unga måste man ofta se till helheten. Unga människor har till exempel i alla tider känt stress över att hitta sin plats i kamrat- och parrelationer. Dagens unga har också höga krav på sig själva. Det är inte arbetet som pressar unga till utbrändhet, de pressar sig själva till utbrändhet.

Jan-Erik påpekar att hans klienter själva sitter med lösningen till problemet. Hans roll är att fungera som bollplank. Han har ett tips till de läsare som lider av stress.

- Tänk tillbaka till en tid i ditt liv då du mådde bra. Fundera över hur ditt liv var uppbyggt då du mådde bättre, och hur du kunde förändra saker i din nuvarande livvstil så att den skulle innehålla liknande ingredienser och plats för sådant som får dig att må bra. Det kan vara musik, träning eller något helt annat. Nycklarna finns hos dig själv.