Samhälle Att få vara med och besämma om sin framtid är en medborgerlig rättighet. Också om du är under 18 och går i skolan. Eleverna i Tölö Gymnasium har protesterat, och fått stöd. Men än har de inte sett några resultat.

Här är scenariot: gymnasieleeverna i Tölö samlas varje morgon i matsalen och slevar i sig gröt. Kostnaderna för den här gröten står föräldraföreningen Hem och Skola för. Så populär blir gröten att Hem och Skola är nära att gå i konkurs. För att kunna fortsätta äta sin morgongröt söker elevkåren pengar från Ung röst på stan-projektet. Alla Helsingforsskolor som är med i projektet har möjlighet att få några tusen euro för att förbättra skolmiljön. Det blir avslag på ansökan. Därför kan nu eleverna inte äta gröt oftare än en gång i veckan.

Det här berättar Alex Ronko, 17, kassör i elevkåren vid Tölö Gymnasium. Orsaken till avslaget motiverade stadsdirektör Jussi Pajunen till Hbl med att skolorna redan har gratis skolmat. Dessutom finns det begränsningar till hurudana projekt man får söka pengar till. Mat är en av dem.

– För några år sedan var det okej att söka pengar för elektronik, men sedan begränsades det också. Man får söka pengar för schackbräden och teaterutflykter, men om man redan gjort de här sakerna blir det svårt att med tvång hitta på vad man kan söka pengar för, säger Ronko.

För Ronko och de andra eleverna skapar gröten sammanhållning, men mättar också hungriga magar på långväga elever som inte hinner äta frukost.

– Vi har det mysigt då vi äter vår gröt, jag har svårt att tänka mig något annat som ökar trivseln mer. Dessutom har jag märkt att man orkar bättre på morgonlektionerna efter gröten, säger han.

För Antonia Wulff, projektsekreterare för Demokrati i skolan är avslaget på Tölöelevernas initiativ ett skräckexempel.

– Projektet Ung röst på stan sköts med otroligt snäva ramar. Eleverna borde också kunna få bestämma om strukturella saker som vilka läroböcker som används i undervisningen, säger Wulff.

Därför upplever hon inte Ung röst på stan som ett äkta diskussionsforum, för eleverna väntas bara få komma in och tycka till efter att besluten tagits.

– Tydligen så ska de unga vara så tacksamma över att få vara med att de inte får klaga. Det är hemskt löjligt att besluten fattas uppifrån, alla borde betraktas som likvärdiga medborgare i Helsingfors.

Maria Björnberg-Enckell (sfp), medlem i Helsingfors stadsfullmäktige, har en annan syn på frågan. Björnberg-Enckell är också ledamot av utbildningsnämnden.

– Min uppfattning är att skolan aldrig tagit kontakt med beslutsfattarna, alltså politikerna. Vi har enbart fått höra om Tölöelevernas missnöje via medierna, säger hon.

Det hade alltså varit önskvärt om eleverna tagit kontakt med beslutsfattarna i ungdoms- eller utbildningsnämnden. Enligt Björnberg-Enckell är det bra att eleverna har åsikter, men var det värt att förlora de 3 500 eurona, frågar hon sig. Positiv ställer hon sig till att skapa ett  ungdomsfullmäktige i Helsingfors.

Hon påpekar dessutom att Helsingfors stad inför 2010 står inför kärva ekonomiska utsikter. Med andra ord är chansen stor att pengar för projekt som Ung röst på stan ryker. Årligen delas det via projektet ut 600 000 euro till skolorna.

– Men det är inte så att kriterierna för att söka pengarna blivit snävare. Nu går det till exempel att åka ut på utfärder, ordna filmkvällar eller bjuda in författare, säger hon.

Att gymnasieleverna från Tölös önskan om morgongröt kan gå igenom i framtiden tror hon inte. För i princip borde då alla skolor i Helsingfors ha rätt till morgonmål.

– De pengar som kommer från Ung röst på stan är mera engångssatsningar. Klart man vill att eleverna ska kunna göra saker de vill. Men samtidigt kommer de inte långt på 3 500 euro.

Alex Ronko och de andra i Tölö Gymnasium glädjer sig för det stöd deras uppror fått i insändare i Hbl och Helsingin Sanomat. I den förra tidningen håller ett antal lärare och rektorn vid Norsens gymnasium med om att skoldemokratin är svag. I den andra insändaren säger representanter från Nuorten Helsinki att ungdomarnas möjlighet till påverkan i Helsingfors är obetydliga.

– Vi är inte bortskämda, gröten är bara en symbol för vad vi vill eftersträva. Vi vill ha demokrati, säger Frej Vuori, vice ordförande i elevkåren.

Här kan du läsa eleverna från Tölö Gymnasiums öppna brev till stadsdirektören Jussi Pajunen.