Toscha, ett liv bland många

Har tvättat kuddar idag. Jag är dock förbryllad över den varierande fluffigheten.

Det här är en helskön film.

Idag känner jag mig politisk.
På vägen upp från Ikea gjorde jag och Jenny en lista på allt jag hatar.
Vissa var enkla saker och ganska givna saker, som t.ex. franska bilar och Mac.
Andra var mer komplicerade, t.ex. folk som slår på helljusen i samma stund som de passerar mitt bilfönster. Varje gång någon gör så känner jag att jag vill vända om bilen, köra ifatt dem, och preja dem av vägen.

Sen finns det andra saker som t.ex. djuraktivister.
De har inspelat material som visar brister vid farmerna, men istället för att fara till Evira och ha dem att åtgärda felet så väntar de ett halvår och går till pressen. Strunt samma att djuren lider så länge man kan få ut en massa propaganda på en och samma gång, och i samma veva få in nya medlemsavgifter.

Sedan finns det bara människor som gör mig besviken.
Vasabladets webbfråga var: "Måste finlandssvenskar kunna finska?"
1761 personer röstade, 41% ansåg att finlandssvenskar inte måste kunna finska.
Ursäkta mig, men vilken jävla värld lever ni i?
Ok, man kan ge undantagstillstånd för de som var med i andra världskriget.. och om man bor isolerat på landet där bybutiken och det årliga besöket på Jakobs dagar är ens enda resor.. då kanske man inte behöver kunna finska.
men redan i en medelstor stad som Vasa så kan man inte fungera ordentligt i vardagen utan att kunna finska. Vasa är ju som bekant förebilden för alla andra städer i Finland, och här kan du prata ditt eget språk och bli förstådd, men det förutsätter även att du förstår det språk som pratas med dig.
Det finns inget "jag behöver inte" i dagens samhälle. Antingen kan vi båda språken, eller så skiter vi i alltihop och byter till engelska. 5 miljoner finsktalande och 10 miljoner svensktalande är som när myggan pissar i havet när man ser till resten av världen.

Jag känner mig numera ganska "trygg" med min finska.
Låter ju säkert som en rumänsk zigenare när jag pratar, men jag förstår och kan tämligen flytande hantera de diskussioner som uppstår i vardagen.

Ljud och videochat med en slumpmässig person.
Hysteriskt kul.
Man ska dock inte vara rädd för att få se kukar.

Skulle tvätta kläder.
Efter halva programmet stannar maskinen.
Luckan öppnas inte.
Maskinen har alltså stannat, och den håller 80% av min garderob som gisslan.
Jag låter den vara ifred en stund, i hopp om att den ska ändra sig.
Den ändrar sig inte.
Jag matar in en euro till, och försöker starta om programmet, men inget händer.
Jag ringer åt gårdskarlen Hannu, och han hjälper mig öppna maskinen.
Väl uppe i lägenheten börjar jag skölja bort allt tvättmedel, och indirekt tvätta hela alltihop för hand.
Jag är nästan färdig när stången som jag hängt alla tvättade kläder på rasar ned i skallen på mig, för att slutligen landa i smutsvattnet.
Tur att jag inte äger en katt, för då hade jag säkert hittat den dränkt i smutsvattnet under rasmassorna.